Kronofogde Påvel (Nilsen) Nöring Blev högst 85 år.
Född: 1586 Tanum, Göteborg och Bohuslän 1)
Död: mellan 1670 och 1672 Kleva, Tanum, Göteborg och Bohus län 2)
Familj med Wiveke (Clausdotter) Bäck (1605 - <1680)
Barn:
Cecilia (Påvelsdotter) Nöring (~1635 - )
Claus Povelsson (- 1702)
Noteringar
Av ointroducerad adelssläkt.
Dansk ridefogde från Holstein, slottskrivaren på Bohus, befallningsman och sedermera kronofogde i Norrviken, Bohuslän. Godsförvaltare. Innehade 1639 de tre Brobergs-gårdarna i Bro (O). Begravd i Tanums kyrka. Fogden Påvel Nilsson var den siste danske fogden i Norrviken. Tidigare litteratur sade att han skulle ha avlidit 1666, men detta är inte fallet. Det framgår vid studier av domboken för Tanums härad att Påvel Nilsson vid tinget 26/9 1670 i Hede kräver sina rättigheter av bönderna men vid tinget 22/4 1672 nämns han som salig dvs död. Han var då ca 80 år gammal. Påvel Nilsson härstammade från Kungälv och var sannolikt son till den framgångsrike och rike danske fogden i Ale och Flundre härad Nils Pedersson (enligt Lantz). Påvel Nilsson började sin bana som slottskrivare på Bohus fästning, senare förordnades han till fogde i Norra Bohuslän.
En broder till Påvel Nilsson vid namn Jacob var bosatt på Mjölkeröd i Tanum.
Påvel Nilsson var gift med Viveka Clausdotter, dotter till borgmästaren i Uddevalla Claus Påvelsson. Tillsammans hade de antagligen följande fem barn.
1. Claus länsman i Tanum
2. Karin gift med kyrkoherde Gude Pedersen Giedde i Naverstad.
3. Boel gift med borgmästare Anders Larsson i Uddevalla. Varifrån jag härstammar
4. Viveka (Wiweke) 1630 - 3/10 1706
5. Cecilia (Zidsel) gift med Kronofogde Jacob Hansson Nöring. Efter Jacobs död gifter Cecilia om sig med Sven Anderson, borgmästare i Marstrand.
-----------------------------------------
Den bohuslänska släkten Nöring startar traditionellt med två bröder, Påvel och Jacob Nilssöner Nöring i Tanum, och en Jacob Hansson Nöring på Orust. Påvel presenteras av Nils Lindbergh (1982) som "danske ridefogden från Holstein, slottsskrivaren på Bohus, befallningsmannen och sedermera kronofogden i Norrviken". NL nämner inte hans bror Jacob. Jacob Hanson anges vara svärson till Påvel, gift med dennes dotter Cecilia. Alla tre innehar högre administrativa poster ("ridefogde", "fogde", "stiftsskrivare", "slottsskrivare", "befallningsman") i Bohuslän under den norska tiden. Denna beskrivning ifrågasätts av senare forskning (Bosse Forsström). Bröderna Påvel och Jacob Nilssöner förekommer i många bevarade dokument både från norsk och från tidig svensk tid. I inget av dessa (såvitt känt i skrivande stund, mars 2003) nämns någon av bröderna med tillnamnet Nöring. Den tidigaste representanten för den bohuslänska släkten Nöring är således Orust-fogden Jacob Hansson Nöring.
Släkten kan vara befryndad med två tyska släktgrenar, båda stammande från Nöringtal i Kärnten, Österrike. Innevånarna var protestanter som fördrevs omkring 1600 av den katolske fursten - "etnisk rensning" är inte någon modern uppfinning.
Källa:
hem.thalamus.nu/~gvp009251/hem/Noring/Noring_txt.html
Parets barn räknas upp av Nils Lindbergh, "Stångenässläkter, Del 1, Bro socken", s. 69-73 : Claus, Karin (*), Boel, Cecilia (Zidsel), Wiweke (Viveka) och Sara (ordningsföljd enligt arvskiftet och dåtida bruk, d.v.s. med sonen först - ingenting utsagt om åldern på Claus jämfört med systrarna). Tillnamnen stavas på olika sätt: Påfwels-, Påwels-, Påhls-, Pauls-
.
Under åren 1660 till 1672 förekommer Påvel Nilsson ofta vid tinget i Tanum. Flera tillfällen instäms han för att vara skyldig olika bönder pengar. Vid flera tillfällen tycks han haft svårigheter att bevisa sin åtkomst till vissa gårdar. Så här står det i domboken 17 juni 1668 vid tinget i Tanum §11:
"Truls, Hans och Torger Torgersöner, bevisade nu med skiftesbrev efter deras sal. föräldrar, dat. 1641, att de äga arvejord i Långön 3 settningar skyld. Item bervistes, att Anders Joensson, med sina systrarKarin och Jöran Joensdöttrar äga 3 settingar skyld i Långön. Samma ½ skyld haver Påvel Nilsson på 20 åårs tid sig tillägnat, och älskade för den skull han åtkomst. Påvel Nilsson framtedde 2 pergamentbrev, som utviste att Erik Persson haver dem satt i underpant, lydandes på 5 sett. och 1/4 skyld ibm. För 24 rsd silvermynt den jord kommer icke med denna jord ½ tunna skyld som de andra klandra, brev för samma ½ tunna menar Påvel skola i krigstiden vara förkomna, och kan sitt åtkomst därför nu icke framte. Resolverades: Så framt Påvel Nilsson sin åtkomst till denna ½ tunna skyld icke uppvisa kan till nästa ting, skola odelsfolken dem vara fritt före att tillstäda och Påvel svara dem till all återstående landskyld. Men korta däruti den odelskatt han för jorden givit haver."
Vi tar tacksamt emot tips,ideer och synpunkter angående sidan och dess innehåll. Framför allt är vi intresserade av gamla släktfoton och berättelser som kan finnas liggande lite varstans i stugorna.
